03 april 2016

Om födelsedagar. Del 34/100

I går kväll var vi på ett 80-årskalas. Nästan 50 personer i alla åldrar - några var vänner som hade hängt med sedan ungdomen, tre barn med respektive i medelåldern och sex barnbarn mellan 5 och 18. Och en del andra släktingar, dit vi fick räkna oss.

Jubilaren själv hade ingen aning om festen, de hade lyckats hålla det hemligt ända tills gästerna började dyka upp. Det tog ändå en stund innan han fattade att det faktiskt var fest och den var igång. De hade ju vridit och vänt på sanningen så han visste inte riktigt vad han skulle tro.

Det var en riktigt rolig fest. Sång och musik, lagom med tal och en del tillbakablickar på stadens historia, som han i hög grad är inblandad genom sitt yrke som byggnadsföretagare. Lite lagom många roliga  bilder från förr, och så förstås ett överdåd av god mat och dryck. Önskade att jag heder haft mer plats för dessertbuffén...

Tänk om man får bli 80 år. Och tänk att ha så många vänner kvar. Barn har jag ju lika många, men frågan är ju om de vill hitta på något att överraska mig med - om jag är i det skicket då, så att det är någon idé. Kanske har jag också några barnbarn som sjunger lika fint för mig som de gjorde går.

Önska kan man ju alltid, men jag tar inget för givet.

Inga kommentarer: